När man talar om statens inblandning i samhället brukar man ibland tala om det så kallade samhällskontraktet. Samhällskontraktet är inte något officiellt 
dokument men betyder ungefär att människor får deltaga i ett samhälle med det villkoret att de går med på att staten har viss makt över en. Dessa idéer uppstod under upplysningstiden och innebär att man erkänner den statliga legitimiteten och dess auktoritet över individen. I utbyte får individen hjälp och skydd av staten och försvar av sina andra rättigheter.
Idéen om samhällskontraktet uppstod redan med Platon och antiken men denna idé fick sin fulla utformning i takt med nationalismen under 1700-1800 talet då man ansåg dessa idéer vara nödvändiga för att en stat skulle kunna uppstå och styras på ett optimalt sätt. Samhällskontraktet används ofta som ett begrepp då man vill kritisera en stat man lever i eller en annan stat och då man anser att en stat inte uppfyller sina plikter gentemot individen. Själva begreppet har också kritiserats mycket genom åren eftersom många anser att det har vissa diktatoriska implikationer. I idealfallet ska dock ett samhällskontrakt i grunden bygga på demokrati så att lagar och regler som inte fungerar bra eller som är dåliga kan ändras i grunden av medborgarna.
Det kan också uppstå problem om stat och individ uppfattar kontraktet dem emellan på olika sätt. Detta kan leda till sådant som revolutioner och upplopp om en grupp individer anser att staten har handlat utöver sina befogenheter. Samma sak kan så klart gälla även åt andra hållet.