Som all annan mänsklig verksamhet har även samhället och dess strukturer genomgått en evolution. Det kan vara tänkvärt att begrunda dessa tidigare samhällsordningar och vad de har bidragit med till dagens moderna samhällen. Här följer en kortare beskrivning av några betydande samhällsbildningar från förr.
De grekiska stadsstaterna
Man brukar ofta framhålla att vi har fått demokratin från de gamla grekiska stadsstaterna. Man kan enas om att vi åtminstone har fått begreppet demokrati därifrån men vad begreppet innebär har skiftat under seklernas gång. Demokratin i de gamla stadsstaterna var inte till för alla. I det gamla Grekland omfattade demokratin enbart de fria medborgarna. Exkluderade var således alla slavar, kvinnor och utlänningar. Demokratin omfattade alltså de grekiska männen. De grekiska stadsstaternas framgångsrika handel och expansion runt Medelhavet lade senare grunden till Romarriket. Grekerna bedrev framgångsrik handel runt hela Medelhavet och Svarta havet. De anlade sina kolonier överallt i området. Man kan säga att de var bra på entreprenörskap. Om du själv är entreprenör och brinner för att få ditt företag att växa kan factoring hjälpa till, även om du inte vill anlägga kolonier. Grekernas kultur och vetenskap påverkade senare tiders imperier genom att Romarriket och Perserriket tog över en hel del från
grekerna.
Romarriket
Romarriket genomgick även det en politisk evolution under sin existens. Det började som en stadsstat likt den som fanns i Grekland. De första cirka 250 åren var det ett val-kungadöme där kungarna valdes av aristokratin. Sedan inföll den cirka 500 år långa perioden som kallas för republiken. Under denna period styrdes riket av en senat och den verkställande makten utfördes av en konsul. Konsulerna valdes på ett år i taget och de var alltid två stycken. I senaten satt aristokratin, det var alltså inte fråga om demokrati i modern mening. De sista cirka 400 åren innan Romarriket delades i Västrom och Östrom kallas för kejsardömet. År 395, vår tideräkning, delades riket i en västlig och en östlig halva. Den siste västromerska kejsaren avsattes 476 f.Kr. medan den östliga halvan levde vidare som Bysantinska riket fram till 1453. Det var under republiktiden som Rom växte från en stadsstat till ett imperium som omfattade hela Medelhavsområdet. Grunden för detta hade redan lagts av grekernas kolonier och Alexander den stores expansion under 300-talet f.Kr.
Inkariket
Inkariket existerade en mycket kort tid på grund av Spanjorernas ankomst till dagens Peru. Sin största utbredning från Ecuador och Colombia i norr ner till norra delarna av Chile och Argentina hade riket endast i knappt 100 år. Inkafolken hade tyvärr inget skriftspråk, så mycket av deras historia och traditioner får vi inte beskrivet av dem själva. Av de spanska krönikörerna får vi dock veta en del om Inkarikets uppbyggnad. Imperiet styrdes av en kung som kallades Inka. Befolkningen ansåg att denne var gudomlig. Man hade infört arbetsplikt och ett sorts skattesystem för att möjliggöra byggnationer och erövringståg. Inka-ämbetet ärvdes ibland och valdes ibland av aristokratin. Riket befann sig i en tumultartad och uppslitande arvsstrid mellan två konkurrerande söner till den näst siste inkan då Pizarro och hans män anlände. Detta ligger förmodligen bakom att de inte kunde bekämpa spanjorerna.